Den stora dagen då jag skulle hämta min RT/SE Charger(4speed Trackpac) hos skeppare. Var tvungen att hämta den på 8 på morgonen så det blev att åka kl22 på kvällen innan då man ändå skulle 70 mil, kommer dit vid kl7.30.
Kollar in mitt köp ifrån Texas, vissa saker var bättre än vad jag trodde och vissa sämre, monterar på plåtar och ställer på den efter mycket om och men(försäkrings larv och jag orkar inte ens gå in på det). Så tanka fullt och börja färden hem, trodde jag....
Först är man bara så nöjd att ha köpt min drömbil, men efter någon mil får jag ej i mer än tvåan vilket betydde 50km/h och över hettning, får stanna imellan varven medans jag försöker få upp den i normal växel utan att lyckas. Så ringde skepparen och sa att du får fixa biltransport för 65mil med fuckade växlar går ej. Sedan skulle man vända, jätte lätt utan back utan fick åka mil efter mil tills vänd möjlighet med en plan gjorde att jag kunde vända. Då på väg tillbaka får jag i trean och fyran och man kan köra i normal hastighet, men stannar det där....självklart inte. Istället börjar jag få spel i ratten(värre än min gamla van) så plan med att fortsätta hem igen då man fått i fyran var bara lägga ner, tillbaka hos skepparen var man en halv tank fattigare(på en Charger är det bra med pengar) för inte ens 10 mil. Efter mycket om och men fick en anställd som hjälpte mig få i backen, sedan in med allt löst i Suzukin och hem tomhämt.
Så att sitta i en bil i 24 timmar och slänga bort tusen lappar i bensin samt sömnbrist värre än någonsin var det fan ej värt, allt för att få hem aset till Mopar at the strip..... inte värt priset.
No comments:
Post a Comment